En sista påtår vid fikabordet

Det vore såklart osnyggt att inte avrunda ordentligt ifrån fikabordet även om en tid förflutit sedan det faktiska Sverigebesöket. Allt det viktigaste har redan redovisats men lite lättsamma uppsummeringar och ett par tillägg/förtydliganden är vi skyldiga er. Vi fick ju plötsligt vädring på Tenax och nästan allt grävarbete för oss hobbybevakare fokuserades till Onion Lake ett slag, följt av kvartalsrapportsanalyser, därav den lilla förseningen. Men nu åter till eftersnacket ifrån Stockholm med visst fokus på de mjukare intrycken.

Suwarrow i normal text
K-Lunsen i fet text
Bodastenen i kursiv text




Som man frågar får man svar

Det har påståtts en längre tid nu att finansieringsfrågan skall få sitt svar under 2012. Detta kan tolkas på många sätt och ett av alternativen är naturligtvis att sälja av fält.

En kuggfråga till JF var ungefär så här: ”Det börjar se ut som att en del av core-fälten börjar bli mogna för försäljning. Jag tänker i första hand på Onion Lake som jag tycker ser ut att mogna först. Efter årets borrningar och kommande SAGD-tillstånd återstår inte så mycket att jobba med.” Svaret kom blixtsnabbt och utan minsta tvekan. Nej, Mooney blir först klart till försäljning. Och så lär det nog bli... Men, en försäljning av Mooney ger förvisso klirr i kassan men räcker inte på långt när för att bygga ut två stora SAGD-anläggningar. På sammanlagt 25-30.000 bpd.

Visst, det är samma besked som vi fick förra året. Blir det kärn-sälj är det Mooney som krängs först. Men ändå överrumplades vi av det klara beskedet efter att länge ha filat på ett ”Lök-säljs-scenario” (det gör vi faktiskt fortfarande). Varför så klart besked i denna fråga när man alltid annars tycks vilja ha hängslen och livrem? Eller svarade John bara på frågan om vilket fält som står färdigt för försäljning först, inte vilket fält som säljs först? Ja, vem vet?

De flesta som äger PÄRLOR har varit beredda på BUMPS i aktiekursen, men det blev HILL, först UPHILL sedan DOWNHILL. Vi frågade JF om han blivit informerad av Keith Hill innan han sålde sina aktier, eller om det kom som en överraskning. Han svarade att ledningen blivit informerad i förväg. Han påpekade att de har två personer från Lundinsfären i styrelsen. Han ville nog få oss att tänka framåt istället med tanke på senaste insiderköp av Brian D Edgar.

Jag vill göra ett tillägg. Vid en enda gång under middagen upplevde jag att John blev tyst en stund efter en ställd fråga, vägde sina ord som i en vågskål och sedan svarade. Det var här. Notera också hur John både vid middagen och under stora presentationen poängterade att Lundin har två styrelserepresentanter. Det var ett budskap som skulle fram under denna Sverigevisit. Hills vältajmade försäljning sticker i ögonen på gemene man och det är man väl medvetna om.

Bilhandlarn är Bilhandlare och Teamet är Teamet. Man kommer inte att sälja några aktier. Klara besked där… Och det faktum att man inte ”exercerade” sina optioner under våren, som vissa andra, gör att mitt förtroende är orubbat. Optionerna förfaller till jul i år, dom är inte ”in-the-money” och kommer sannolikt inte att skapa någon utspädning. Snyggt hanterat av Teamet. Girigt av övriga…

Gentlemän, vad sägs om att lite mer mjukt avrunda detta med några exempel på hur det är att intervjua bolagsrepresentanter för företaget man ligger tungt investerad i och följer natt som dag?

Uppgiften var att åka till Stockholm och ta reda på när bolaget kan komma att säljas och vilket pris som kan bli aktuellt. Inte så lätt precis… Uppladdningen hemma i lägenheten gick kanon och frågeställningarna var glasklara. Fast på svenska… Och det kan man aldrig komma ifrån, med taskiga engelska-betyg från sju-årig folkskola har man ett handikapp när man skall snärja slipade företags-ledare på deras eget tungomål. Om uppgifter på deras eget bolag. Lätt i teorin, svårt i praktiken.

Boda, ett typexempel, som jag minns väldigt väl, på hur ställd man kan bli i den här situationen när man får ett oväntat svar var din fråga om San Miguel.

Ha ha. Ja… Frågade John om det har förekommit någon diskussion om att undersöka Eagle Ford formationen inom San Miguel fältet. Han svarade: ”Nej, BP äger inga rättigheter för Eagle Ford formationen.” Hmmm….äger man inte rättigheterna att borra till valfritt djup eller har BP sålt rättigheterna för just Eagle Ford i ett speciellt avtal? Det glömde jag att fråga.

Man får improvisera… Och ställa lämpliga frågor vid olämpliga tillfällen. Och avstå från vissa! Som exempelvis när Festival under middagen berättade om sitt italienska påbrå. Och frågan ”om dagens aktiekurs kan ha nånting med italienska affärsmetoder att göra” dök upp i hatt-parkeringen. Jag är väldigt nöjd med att den frågan inte slant ur mig. Då hade det nog inte blivit fler gratis-middagar.., Och det kanske det inte blir ändå? Nästa gång Festival drar till Sverige kanske blir för att åka Vasaloppet 2013?

Han törs aldrig åka hit igen om han sälj er bolaget för under 18 CAD!

Festivals reaktion på Suw´s frågor avslöjade ingenting. Kanske var nivån 18 CAD lite olämplig… För hög för en snabb affär och för låg för en affär om 2 år eller mer. Jag har alltid uppfattat det som att man var beredd att sälja på 16 CAD +/- nån dollar när den siffran dök upp i vintras/våras. Som jag ser det sänkte Festival ribban under presentationen när han pratade om att NAV-värderingen är 16 CAD, OK. Men det kanske inte en köpare är beredd att betala just nu. Skulle kanske kunna betyda att om någon kliver in på kontoret om några månader när SAGD-resultaten publiceras och bjuder 13 CAD så är det game over. Och då kanske Festival är lite bekymrad över att Suw blir missnöjd…

Jo, jag har saknat den diskussionen lite i efterspelet faktiskt. Ska man ge sig på att ”highlighta” det mest negativa intrycket ifrån Stockholm så får det nog bli när John på den stora presentationen faktiskt sänkte säljkursribban jämfört med hur det lät förra året.

Men jag är född optimist och vill gärna avsluta med mitt mest positiva intryck. Förra året var min stora aha-upplevelse det lilla gapet mellan high och low estimate i Sproule rapporten. Ett av huvudbudskapen och min stora pollett som trillade ner den här gången var hur förhållandevis enkelt BlackPearl kan omvandla sina contingents till 2P jämfört med de flesta andra bolag. Här är det inte tal om att uppfinna ny teknik eller liknande vilket flertalet konkurrenter måste utan ”endast” om att borra och skaffa utvinningstillstånd. Enkel match ju!

Vill du försöka sammanfatta faktaintrycken Boda?

Onion Lakes kallproduktion är en kassako, men primärbrunnarnas livslängd är begränsad till 5-8 år. Pipelinen som är på gång kommer att förbättra netback/bbl. Inom några år sker konverteringen till SAGD och fältets livslängd ökar därmed till upp mot 25 år.

Mooney fas 1 är på gång att öka produktionen under 2012. Därefter kan fältet eventuellt säljas, men kan man få tillräckligt betalt för potentialen i fas 2?

John Lake håller på att blomma ut till ett fält som det går att ta riktigt bra betalt för, kanske upp mot 50-70 MCAD.

Ett flertal noncore-fält ska putsas upp och säljas inom det närmaste året.

Till sist det som gjort störst intryck på mig; hur JF förmedlade Blackrods potential. Fältets 2C på 619 miljoner fat imponerar. Han verkade med all rätt mycket nöjd när han berättade att piloten nu producerar 100 fat/dag. 2C i all ära, men man måste visa upp att det är möjligt att utvinna oljan på ett ekonomiskt sätt. På frågan om de kommer att testa solventer sa JF att de avser att experimentera med piloten för att hitta den optimala utvinningsmetoden.

När JF jämförde Blackrod med Cenovus Foster Creek, CNRLs Primerose och Connachers Great Divide så blev några av fältets verkligt stora fördelar tydliga:

-oljepoolens storlek
-oljepoolens sammanhängande karaktär
-oljepoolens tjocklek
-fältets storlek (finns många sektioner som aldrig sett en borr)

”One day Blackrod will look like Primerose” var en av kommentarerna som fastnade. Kan inte låta bli att tänka på en artikel där han uttalade sig så här:”As the price of oil goes up, operators can afford to spend more money to try different technologies and can afford to go after more of the marginal resource. The result will be more marginal resources being developed at a higher cost”. Kombinerar man dessa citat så sammanfattar det ganska väl varför jag valt att investera i Blackpearl.

Med detta sagt tackar vi för visat intresse. Hoppas ni funnit såväl samtalsformen som innehållet underhållande. Avslutningsvis ett tack till Diana L för bilden på John Festival ifrån Stockholm!