Tungoljedifferensen

Som ni förhoppningsvis märkt är jag normalt sett inte särskilt förtjust i att prata och analysera dagskurser när det gäller det här caset. Jag bevakar de centrala bolagsspecifika byggklossarna i första hand; som ledning, strategi, produktion, fält, dolda värden etc. Är de i ordning kommer det bli rejält med kassaklirr borta vid regnbågens slut. Inga anmärkningar där. Det ser bara bättre och bättre ut och allt tycks gå enligt plan.

Men ett företag är ingen ö. Det finns en omgivning som påverkar också. Kraschar världens finanssystem ihop fullständigt blir det här inget bra heller. Så jag försöker hålla mig hjälpligt uppdaterad på det området också. Sen har vi ju det där med oljan. Man måste tro på den om man ska ligga lång i BlackPearl. Det gör jag. Jag tror mycket på oljan. Det är liksom därför jag är här. Och det ser bra ut där med. Ur vår synvinkel då alltså. Jag är lite mer bekymrad om man tänker större än till sig själv. Men det är en helt annan artikel/rundresa som vi tar vid ett senare tillfälle (faktiskt ganska så snart eftersom min spanare på området redan gjort sin del av jobbet men jag inte riktigt hunnit med min).

Det finns olika sorters olja att ta hänsyn till också. Vi skrävlande pirater med hår på bröstet kvalar självklart in i tungviktsklassen och bara för att WTI eller Brent går upp eller ner behöver inte vår prisbild förändras på samma sätt. Tungoljan lever delvis sitt eget liv! Kanske den mest bortglömda centrala faktorn när BlackPearl diskuteras.

Den alltid lika kloka signaturen LasseLind hörde av sig för en tid sedan och undrade om jag inte borde belysa tungoljedifferensen i bloggen. Definitivt! Det är högaktuellt nu, om någon gång och jag tänkte den här gången göra ett undantag och diskutera kursutveckling på lite kortare sikt. Jag sträcker mig så långt att jag påstår att den varit en huvudanledning till att den kanadensiska kursutvecklingen sett ut som den gjort sedan i somras OCH att den kursutveckling vi sett de sista två dagarna knappast hade kommit till stånd om inte utvecklingen på det här området tvärvänt. Jag påstår inte att tungoljediffen varit triggern men jag tror att den lirat basstämman på den senaste spelningen.

När man pratar om tungoljeprisdifferensen avses skillnaden i pris mellan WTI (West Texas Intermediate) och WCS (Western Canadian Select). Den anges oftast i procent snarare än i absoluta tal. Merparten av BlackPearls intäkter hämtas ifrån tungolja som alltså prissätts lägre än WTI. 5-årssnittet på differensen ligger runt 23%. Under senare år har differensen dock gradvis minskat och anledningen har sagts vara en ökad amerikansk efterfrågan på kanadensisk tungolja huvudsakligen beroende på minskat utbud av tungolja från Mexiko och Venezuela samt att pipeline-projekten för att förse amerikanerna med vår sörja vuxit upp som svampar ur jorden och kanadickerna har därmed kunnat droppa av sitt svarta guld till delar av nationen i söder som tidigare fick klara sig utan. Därmed har också våra kanadensiska vänner sluppit att sälja billigt till någon som förbarmat sig snällt men då krävt lågt pris. En oerhört positiv utveckling för ett bolag som BlackPearl sett över tid således.

Men, men, men, vi grova tungoljefreaks har vår egen lilla oljekatastrof som media här hemma rapporterat mkt sparsamt om och den har ingenting alls med djuphavsborrning att göra. Jag tog upp problematiken runt tungoljedifferensen redan i min analys av Q2:an som det enda egentliga negativa i det kvartalet. Under två raka kvartal hade differentialen legat på drygt 11% för att sedan i Q2 springa iväg upp till 18%. Eller för att ge prisskillnaden i $/bbl, från ca $9 till ca $14. Även om snitt-WTI nästan låg oförändrat i Q2 vs. Q1 sjönk alltså intäkten per fat markant. Det gör ont!

Nu har det garanterat gjort ännu mer ont! Väldigt mkt mer ont dessutom! Lyckligtvis dock bara under en begränsad tid och orsaken är nämnda katastrof där den självklara boven i dramat är bolaget Enbridge och deras pipelines som förser USA med olja från Kanada. Det var nämligen som så att den 26 juli gick Line 6B läck borta i Michigan och totalt 19 500 fat olja läckte ut i Kalamazoo River. En faktor som irriterat jänkarna mer än lovligt är den stora mängden defekter som rapporterats på linjen innan den verkliga katastrofen slog till, en artikel jag läst nämner en siffra på 329 rapporterade defekter i varierande allvarsgrad över en för mig okänd tidsperiod. Sedan läckan har Line 6B, med en dagskapacitet på 670 000 fat/dag varit avstängd och satt press på priset för tungolja.

I början av september förvärrades situationen ytterligare när den än viktigare Line 6A också gick läck i Illinois. Line 6A är ännu viktigare än 6B med sin kapacitet på dryga miljonen fat per dag och betraktas som själva huvudartären i Enbridge's Lakehead Pipeline System. Oklarheten runt när 6A skulle sättas i drift satte rejäl press på tungoljedifferensen som skenade iväg mot rekordusla nivåer för oss BlackPearl-pirater under september.

Men så i förra veckan kom beskedet att 6A kunde återstartas i slutet av veckan och de rapporter jag läst tyder på att återstarten i fredags gått enligt plan. Dessutom kommer nu rapporter om att en återstart av Line 6B kan vara nära förestående, kanske redan imorgon måndag.

Detta fina nyhetsflöde har lett till en kraftig återhämtning för priset på tungolja. Kolla in grafen på tungoljeprisdiffen och fundera. Visst är det lite av en aha-upplevelse? Som en pusselbit som faller på plats och delvis förklarar varför BlackPearl tidigare inte mäktat med att lyfta trots att inget negativt bolagsspecifikt rapporterats i nyhetsflödet. Samt självklart, varför det nu finns utrymme till att locka fram spekulativa köp i ett förväntat positivt nyhetsflöde från bolaget de kommande veckorna.

Viktigt att komma ihåg är att många peers kursutveckling tagit rejält med stryk i sommar till synes helt kopplat till prissättningen på underliggande råvara. Jag roade mig tidigare idag med att kika på graferna för andra större juniorer som Emerge, Legacy och Painted Pony. Jämfört med dem har BlackPearl haft en anmärkningsvärt bra, ja faktiskt förvånansvärt bra sommar. Det känns därmed kanske inte så konstigt att bolaget lyfter kraftigt nu med det väntade häftiga nyhetsflödet. Samtidigt ser man också att dessa bolag inte lyft i slutet av förra veckan, enbart tungoljeprisdifferensen duger således inte riktigt som en förklaring till den trevliga kursutvecklingen tor/fre.

Men självklart ska man inte heller utesluta att bolagsspecifika nyheter på något vis läckt ut i Kanada. SAGD-piloten väntas t ex få ett ok inom två veckor. Ryktesspridningen om ytterligare kärnfält ska man dock bemöta med kallsinnighet i nuläget - detta scenario har Festival indirekt dementerat nyligen genom att namnge de fält som skulle kunna vara aktuella för en sådan förvandling såsom givna försäljningsobjekt. Det enda fältet som jag personligen numera tror skulle kunna platsa i det här sammanhangen är svårbemästrade och undangömda Fishing Lake men även det känns tveksamt. Trion vi har duger gott och det är där allt fokus ligger nu. Kommande Operational Update på dessa tre blir en oerhört intressant läsning som tom kan ge ledtrådar om tillfället för exit för den som lägger pusslet rätt. En verklig högtidsstund att se fram emot!

Nytt från Calgary

Jag tror flera läsare minns hur jag uppskattade Festivals rödpenna i senaste presentationen. En signal om ursinnig handlingskraft liksom. Igår fick jag en ny sådan upplevelse. Men vi tar bakgrunden först.

Som en del kanske känner till skissar jag på att sätta samman en möjlighet för oss vanliga dödliga att komma över till Calgary och träffa bolagets representanter på deras hemmaplan under inledningen av 2012. Strax före sommaren hörde jag av mig till bolaget och fick positiv respons och nu kände jag att det var läge att stämma lite i bäcken igen.

Eftersom det var ett tag sedan jag var i kontakt med bolaget sist passade jag på att skicka med ett mindre frågebatteri. Mailet gick iväg någon timme efter lunch på söndagen och döm om min förvåning när det bara någon timme senare ramlar in ett svar från kaptenen själv. Han har då vidarebefodrat från sin jobbmail till den privata och ursäktar att han tvingas skicka från den adressen. Här jobbas det tydligen alltid!

...och sen var det ju det här med power. För att verkligen understryka känslan av handlingskraft är nästan hela svaret skrivet med versaler. Han börjar dessutom med att tydligt klargöra att han uppskattar mitt intresse men att vissa frågor inte går att besvara då de befinner sig i en gråzon och att det skulle vara mot gällande policies och regelverk att delge viss information som inte gått ut publikt selektivt till vissa enskilda aktieägare. Det har, och skall jag ha, full respekt för. Det har jag.

Återigen, bolaget ställer sig positiva till ett besök från sina svenska aktieägare. Jag ber att få återkomma vid senare tillfälle om mer detaljer runt hur upplägget kan tänkas se ut.

Sverigebesöket planeras till november i år. Datum har ännu inte fastställts. Med på resan kommer John Festival att ta CFO:n Don Cook och preliminära besöksorter är Malmö och Stockholm.

Två av mina frågor handlade om Salt Lake. Festival pratar ogärna om storleken på fältet vilket jag bland annat tolkar som att han tänker paketera ihop det med några granntomter. Han förklarar att fältstorlek är oviktigt, reserver och produktion är det som räknas. På den direkta frågan om 2P-reserverna fortfarande är lika stora vid Salt Lake som vid försäljningsprospektet 2008 (då 3,3 MMboe) svarar han att nej, de är inte så stora, men nästan. Egna reflektionen blir naturligtvis då den att min första värdering (se tidigare inlägg separat om Salt Lake och kommentarerna därunder) skall justeras uppåt kraftigt. Mer än dubbelt så mycket vill jag nu ha för Salt Lake! Dvs över 30 MCAD.

CAPEX-budgeten för 2011 beräknas vara klar i samband med Q3-rapporteringen.

Jag har vid ett antal tillfällen spekulerat i att det kan tänkas bli ett "brett pm" döpt till "Operational Update" eller liknande i samband med att Blackrod-piloten godkänns av de kanadensiska myndigheterna. Avslutade faktiskt mitt mail med en fråga, eller egentligen en önskan, om att det vore relevant att ge en uppdatering på de tre kärnfälten runt produktion, tidsplaner etc. just vid det tillfället. Svaret var ett tydligt ja. Räkna med en operational update. Det blir intressant...

Igår anmälde jag mig även till OB Research-gängets bolagspresentationskväll i Stockholm den 4:e oktober. Ser detta som en alldeles unik möjlighet att lära känna två högintressanta bolag ännu bättre samt att få möjligheten att mingla lite med likasinnade. Dessutom räknar jag med att kunna hämta in lite egen inspiration/idéer runt bolagsbevakning i allmänhet och då inte minst inför den tänkta Calgary-resan. Hoppas jag träffar någon/några av bloggens läsare på plats i Stockholm!

Fredagsmys eller fredagsrys(are)?

Fredagar är fest ombord! Uttrycket härrör ifrån erfarna piraters erfarenheter ombord på BlackPearl. Vid ett flertal tillfällen har man sett den kanadensiska börsen flörta besinningslöst med pärlkursen om fredagskvällarna och just den här fredagen finns det goda skäl att vara extra vaksam igen.

Vadan detta kan man fråga sig? Jag fick en förfrågan från signaturen henke8 som undrade över min syn på kommande indexlistning. För de som missat infon (det drunknade lite i ASP-klartecknet vid Mooney) är det alltså som så att BlackPearl from måndagens handel (20/9 2010) ingår i S&P/TSX SmallCap Index enligt detta pm från Standard & Poor. Mer info om detta index finns i det här informationsbladet. Rent praktiskt väljs bolagen in till detta index utifrån diverse kriteria som finns i denna skrift och i september varje år görs en komplett genomgång med tillägg och avlistningar. Den här gången har man bl a valt att lägga till BlackPearl.

Men för att återgå till frågan ifrån henke8 så är jag självfallet positiv. Jag kan inte se något negativt i att listas på ett nytt index då detta enligt all rimlig logik som står mig till buds innebär att diverse indexfonder måste rulla fram shoppingvagnen och stoppa på sig BlackPearl. Lägg därtill att indexlistningar fungerar som en psykologisk kvalitetsstämpel och att fler därmed bör få upp ögonen för skutan. Mer uppmärksamhet och en förmodad större aktieägarbas bör ge större likviditet i aktien, vilket om logiken segrar, bör resultera i en stigande kurs. På väldigt kort sikt är dock inget givet i detta papper. Det tål alltid att upprepas. Kanada-aktier följer ofta sin egen logiska väg och den kan vara mycket krokig. Inte minst i fallet BlackPearl - vi befinner oss ju som bekant på sjön och där går vågorna höga ibland...

I juni i år stod vi inför en nästan identisk situation. BlackPearl skulle listas på S&P Composite Index och det var stor spänning i luften. Fredagen den 18/6 2010, sista dagen innan aktien skulle handlas tillhörande detta nya index fick vi se en våldsam omsättningsexplosion och därtill en i det närmaste osannolik efterhandel på Toronto-börsen. När krutröken hade lagt sig summerade K-Lunsen i vanlig ordning lugnt och metodiskt vad som skett. Han kunde räkna till en omsättning på mäktiga 14 675 106 aktier varav 12 517 878 aktier i en märklig och till synes på förhand, åtminstone delvis, uppgjord efterhandel. På köpsidan var mäklarna RBC och TD Sec extremt aktiva, på säljsidan var störtskuren jämnare mellan flera olika stora aktörer. Under kvällen föll aktien från 3,14 i den inledande handeln till 2,99 i den märkliga efterhandeln.

Andra bolag i samma läge hamnade i likvärdiga kaotiska handelssituationer, exempelvis Questerre och Ventana som likt BlackPearl är hyperpopulära bland svenska investerare.

En annan förbryllande omständighet som är oroväckande lik junisituationen är att en extrem mängd svenska aktier på senare tid stämplats om och lämnat svensk handel till förmån för Kanada. Förra gången fanns en tydlig koppling, överflödet man köpt på sig här tycktes användas för att mätta indexfondernas aktiebehov och därmed bromsa kursrusningen. Den gången såg vi ungefär 6,7 miljoner svenska aktier lämna Sverige från mitten av februari fram till indexskiftet. Sedan dess har ytterligare drygt 3 miljoner aktier lämnat riket med en kraftigt ökande takt sedan i slutet av augusti. Slump?

En av Avanzas mästerdetektiver, signaturen lång sikt, har på forumet kunnat redogöra för hur han varit i kontakt med GMP Securities för att söka svar på frågorna om exporten. Varför och på vems beställning? Från GMPs sida var teorin att förflyttningen skett av skatteskäl. Jag är liksom lång sikt klart skeptisk till att detta är hela sanningen. Det luktar begravna hundar lång väg...

Enligt vad jag förstår är listningen på S&P/TSX Composite Index där vi kom med i juni är en klart större happening än listningen på S&P/TSX SmallCap. Mitt näst största innehav i portföljen (OGC) listas t ex samtidigt på båda och gör en klart större happening av Composite-listningen i sitt pm (lite töntigt med pm förresten om småsaker, sånt trams håller inte vi på med, haha).

Så ska man ställa sig positiv till indexskiftet? Självklart! Ska man investera nu i veckan inför indexskiftet med förhopnningen att slöa kanadensiska mäklare upptäcker sent på fredagen att de glömt köpa på sig vad de måste och därmed hoppas på kraftig kursstegning och ett snabbt enkelt klipp? Mer tveksamt. Vi får väl se...

Vi sammanfattar: Om RBC och TD Sec ligger tunga på köpsidan borta i Toronto i slutet av veckan vet vi nog rätt säkert att ytterligare ett gäng "fria aktier" lämnat marknaden. Om kursen skenar iväg åt endera håll på fredag kväll utan våldsam utveckling på oljepriset vet vi också rätt säkert vad det beror på. Med tiden blir man rätt luttrad ombord. Med tiden blir det här ändå riktigt bra. Kursen vid börsens öppning på måndag morgon vet jag däremot ingenting om. Jag kan bara gissa. Det avstår jag ifrån.

Vi och dom

Det efterlängtade numret av iQ Report för Q2 har kommit och för den som vill hålla sig up to date med hur BlackPearl står sig i jämförelse med kollegorna borta i Kanada är detta ett rent frosseri i siffror och staplar. Skriften spanar även efter trender i den kanadensiska olje- och gasvärlden och rekommenderas varmt åt alla som vill lyfta blicken för en stund ifrån den senaste timmens kursutveckling. Här har man dessutom chansen att hitta nya fynd på en spännande marknad om man vill vara otrogen med pärlan (fy fy...).

Klassificeringen av bolagen utgår ifrån produktionsvolymerna där 500-10 000 boe/d är juniorgrupperingen med 59 bolag. BlackPearl ÄR alltså, per defintion, faktiskt en junior ett litet tag till. Eftersom vi ganska snart kommer skifta kategorisering sneglar jag naturligtvis även med nyfiken blick in i intermediate-gruppen (23 bolag med 10 000-100 000 boe/d) och det finns faktiskt rätt mycket intressanta reflektioner att göra.

Låt oss inleda med trenderna i år. Den kanske viktigaste är att fundamenta för naturgas varit usla över en längre tid nu och att allt fler bolag börjar skifta över produktionen och investeringarna mot den mer lönsamma oljan. Här står BlackPearl nästan unikt i juniorgruppen som med sin ynkliga andel naturgasproduktion av den totala produktionen (9% i Q2 och 11% i Q1) endast överträffas av tre bolag (Legacy, Renegade och Ear Lake-köparen Emerge). Medianen ligger på 65% jämfört med 75% i Q1 så trenden med en förflyttning mot oljeproduktion är väldigt tydlig. En egen notering man gör är att det snart kan vara dags att köpa naturgasbolag till portföljen - när alla skiftar över borde något hända med utbudet?

En annan tydlig trend över de sista åren har varit att göra ett omtag genom att skifta management och gå över till nya strategier, ofta med ett ingenjörsfokus, en trend som BlackPearl definitivt "smittats" av. Däremot har trenden med många förvärv och sammanslagningar brutits.

Vanligaste ursäktsposten i Q2:an för uteblivna resultat var naturligtvis det extrema regnet. Vi såg själva hur regnovädret i Saskatchewan stoppade upp ett mindre borrprogram vid Onion Lake men i jämförelse med vad många andra tycks ha drabbats av, eller iaf skyllt på, var vi väldigt förskonade.

Så över till själva genomgången. BlackPearl tillhör naturligtvis de större producenterna i juniorklassen med sina 7 163 boe/d (plats 8/59) och det färgar i sin tur av sig på flera andra jämförelseposter. Som en bra referens är medianproduktionen i junisklassen 2 060 boe/d. För procentuell ökning av produktion Q1 vs Q2 ligger medianen på 5,6% och den lyckas vi faktiskt kliva över med våra 7,2% trots att vi startar från ett mycket högre läge än de flesta och därmed måste öka produktionsnivåerna i faktiska boe/d med väsentligt mycket mer än de flesta av våra peers för att stå upp i jämförelsen. 19 av juniorerna visade upp en minskad produktion i Q2 vs Q1. Ännu bättre klarar vi oss i produktionsökning per aktie, 4,8% står sig väldigt bra mot medianen på -0,1%.

Bolagsvärdering per flowing barrel ($ per boe/d) är ett mått man ofta ser förekomma i den här världen. Det är föga överraskande att se BlackPearl högt upp på den här listan (plats 13/59) som med sina $100 347 ligger på dubbla medianen $51 106.

Att dra in kulor via kassaflödet är en nyckel till framgång för BlackPearl och vi behöver inte skämmas över läget i Q2. Plats 14 av 59 med våra $21,48/boe är en bra bit över medianen på $14,92. Medianen har för övrigt sjunkit med ungefär $4 sedan Q1 vilket huvudsakligen är ett resultat av de försämrade naturgaspriserna. Bolagen med hög andel oljeproduktion ligger naturligtvis högt upp på listan över Operating & Transportation Expenses/boe, Emerge är t ex outstandig förnedrad 1a med $27,34 och BlackPearl hittar man på en mindre smickrande 18e plats med $15,28. Medianen är $13,06.

Investerare älskar låga OH-kostnader och här håller BlackPearl absolut toppklass. Vår Q2 G&A på $2,30 är fjärde lägst i juniorklassen, självklart upphjälpt av förhållandevis höga produktionsvolymer, men ändå! Medianen är på $4,24 och faktum är att när man sneglar in i intermediate-gruppen ligger medianen där på $2,00 trots att de flesta bolagen i den grupperingen har en produktionsvolym på många ggr BlackPearls att slå ut sina kostnader på. Högklassigt!

Net debt to annualized cash flow, eller för att försvenska, hur många år skulle det ta för bolaget att bli skuldfritt med nuvarande kassaflöde? Medianen är 2.0 år. Den som är påläst vet att BlackPearl är skuldfria och tillsammans med endast fem andra bolag kommer in med ett negativt tal. Det gillar vi starkt!

Aktieutvecklingen då? Många gnäller men faktum är att BlackPearl har gått starkt jämfört med peers i sommar. Många är de bolag som lidit tunga nederlag i kursutvecklingen över sommaren kopplat till svag utveckling i pris på underliggande råvara. Det står helt klart. BlackPearl hamnar faktiskt så högt upp som på plats 5/59 under perioden April-Augusti!

Vad har vi då att vänta när vi skuttar in i intermediate-gruppen? Jag räknar i dagsläget till 13 bolag med en produktion mellan 10 000-30 000 boe/d. Det finns således gott om bolag att välja på om man vill skapa en small-intermediates-grupp för lite mer rättvisa jämförelser. Minst i den gruppen är Zargon som förresten precis nu i dagarna förvärvade Oakmont Energy för drygt $12 per 2P. På sikt funderar jag att sätta ihop en liten grupp på 5-10 peers i samma storleksklass och med liknande profil som BlackPearl för att jämföra här på bloggen. Jag tror att vi kommer köra över de flesta av dem på nästan alla utvecklingsplan. Men jag är grymt partisk. Det är därför bloggen är döpt efter mitt favoritbolag...

Flaskpost Mooney

Ibland är texten suddig och man vet inte säkert hur vissa tecken skall tolkas. Flaskpost, viskande fåglar och röksingnaler är måhända inte den ultimata kommunikationsvägen men jag chansar den här gången och publicerar ändå. Så... med ungefär alla reservationer som finns tillgängliga i världen påstår jag att BlackPearls ansökan om Flooding vid Mooney godtogs igår, den 7/9 2010.

Om jag förstått saken rätt har man nu ett tillstånd att vatteninjicera via 14 existerande horizontal wells (varav 2 ifrån piloten) men behöver inkomma med en kompletterande rapport före den 1:a mars innan man kan få tillståndet att köra tänkt ASP-flooding.

Huruvida detta är gängse tillstånds-tillvägagångssätt eller inte vågar jag inte heller ta gift på och inte heller om detta är enligt plan men jag tror att så är fallet och att detta skall ses som ett deltillstånd för att man dels skall kunna börja ta tunga investeringar och dels ska kunna få svar på insänd förfrågan om nedjusterade royalties för Mooney.

Jag upprepar: Läs ovan med mycket kritiska glasögon och invänta bättre information från säkrare källa (i bästa fall ett pm i dagarna). Om någon vet bättre så fyll gärna på i en kommentar.

placera.nu köprekar BlackPearl

Med rubriken Black Pearl en säker pärla köprekar placera.nu BlackPearl idag 7/9 2010. Första känslan som dyker upp när man läser artikeln är ungefär "Åh nej, de inleder artikeln med att särskriva bolagsnamnet, vad månde bliva?" men därefter blir skälen till att ta fram stora sågen väsentligt färre. Som helhet är reken välskriven och hyggligt korrekt sett till faktainnehåll, om än lite väl allmänt hållen.

Vi blundar för att BlackPearl aldrig köpt Black Rock utan BlackCore Resources Inc, att det inte är i närheten av 40% av bolagets aktier som handlas i Stockholm och att bolaget snarare kommer ha primärproduktion på uppåt 15 000 fat per dag än 10 000 inom ett par år vid Onion Lake. Istället väljer vi att kika på vad författaren av artikeln egentligen har för budskap.

Ett uttryck som "stor uppsida" visar i klartext att placera.nu är positiva. Efter en genomgång av de tre kärnfälten som betecknas som intressanta och konstaterandet att Lukas Lundin släppt den synliga taktpinnen i bolaget till ett management han har stort förtroende för, att finansieringen av utbyggnaden kommer ske i huvudsak via kassaflöde och noncoreförsäljningar och att bolaget är skuldfritt och därmed mindre känsligt för ett eventuellt fallande oljepris släpper man en köprek utan målkurs som även gäller på kort sikt (3-6 månader).

Viss varningsflagg hissas för utvecklingen av prisskillnaden mellan lätt och tung olja, att vi fortfarande väntar på resultat från viktiga produktionstester samt att aktien är högt värderad idag ställt mot redovisade reserver och nuvarande kassaflöde. Jag skriver under på alla dessa brasklappar. De bekymrar mig föga för tillfället. Festival vill ha ett wti på 50-60 för att få lönsamhet i maskineriet och vi är långt däröver, tungoljeteamet är i världsklass och kommer kunna hantera de resurser de själva valt och kassflöde/reserver kommer med tiden förutsatt att man håller den Execution Plan som finns fastställd.

Istället gör jag som placera.nu och köprekar BlackPearl Resources. 25 CAD vill jag ha per aktie vid exit mellan 2013-2015. Vad som händer på vägen med kursen bryr jag mig föga om, jag sitter med så länge inget fundamentalt ändras.

Noncore till salu 2011 Del 3/3 - Salt Lake

Per Elofsson hade tänkt sig att bli odödlig 2002 och hela det svenska folket var med på noterna. En tyskspanjor vid namn Johann Mühlegg hade dock helt andra planer vilket vi alla blev brutalt medvetna om. Efter Mühleggs tre guld vid OS i Salt Lake City avslöjades det att tyskspanjoren, som likt ett monster sluggat sig fram över de nordamerikanska skidbackarna på ett vis världen aldrig varken förr eller senare sett maken till, hade fuskat sig till segrarna men då var skadan dessvärre redan skedd. Elofsson fick aldrig något OS-guld och många menar att han knäcktes mentalt av urladdningen/utklassningen i Salt Lake City 2002. Det är så många av oss svenskar ser på Salt Lake - som Elofssons undergång, även om han faktiskt knep ett VM Guld året därefter innan han drabbades av någon form av utbrändhet pga för höga träningsdoser.

Ett helt annat Salt Lake ligger och samlar damm på en vind i Calgary. För att få ett grepp om detta lilla fina fält gör vi en tidsresa bakåt och landar i nådens år 2003. Detta var som sagt året då Per Elofsson tog VM-guld i skiathlon (och VM-brons i stafett) och det var också året då Atlas Energy i september förvärvade och började utveckla Salt Lake. Initialt pröjsade man 3,9 MCAD och det framgår väldigt tydligt via diverse pm och årsredovisningar att ledningen fattat tycke för området. Året därpå, dvs 2004 köpte man upp det privata bolaget 1003068 Alberta Ltd. som enbart hade tillgångar i Salt Lake för 12,1 MCAD. Totalt uppgick alltså Atlas Energys Salt Lake-förvärvskostnader till 16 MCAD. En bas så god som någon när man funderar över fältets värde inför kommande avyttring.

Det investerades också en del i det här fältet under den korta glansperioden som Atlas kanske mest betydande resurs. Tillsammans med 1003068 Alberta Ltd. byggdes en gasanläggning med kapacitet för 10 mmcf/d och på ganska kort tid via ständigt återkommande borrprogram lyfte man produktionen från ytterst blygsamma nivåer till smått imponerande genomsnittliga 2 260 boe/d varav tungoljan stod för 600 bbl/d 2004. Bara under 2004 borrades t ex 29 brunnar, den stora merparten gas skall självklart tilläggas, men även en och en annan horizontal heavy oil well stoppades in i borrprogrammen. I augusti 2004 finns t ex en rapport om att man just färdigställt två nya horizontal heavy oil wells och totalt därmed var uppe i fem stycken och nu taktade på 840 bbl/d.

2004 må ha varit det stora glansåret på Salt Lake men planerna för fältet var fortfarande stora även under 2005 trots att denna lilla pärla, i likhet med t ex Druid, hamnat i vad som skulle kunna benämnas som Mooney-skugga. För trots att ingenjörerna på Atlas helst av allt ville gå i säng med ritningar på bolagets nya älskning Mooney sjösattes ett intressant waterflood-projekt vid Salt Lake som sedan aldrig har slutförts. Just detta projekt känns som fältets stora framtid och logiskt vore att försöka flörta lite med grannen Husky som har betydande produktion precis intill waterflood-projektet för att se om tycke uppstår. En annan potentiell köpare är naturligtvis Emerge som alldeles nyligen shoppat fält av oss precis i närheten.

Men för att återgå till det strikt kronologiska konstaterar vi att Pearl slukade Atlas Energy i en storaffär 2006. Försiktigt uttryckt kan man säga att Salt Lake blivit tämligen styvmoderligt behandlat under sin Pearl-resa. Uppmärksamheten har i princip varit noll och över tiden har naturligtvis flödena sinat. Under 2007-2008, mitt under en hektisk epok i bolagets historia, då verkligen allt skulle göras samtidigt, körde man dock igenom ett par borrprogram som täckte såväl Salt Lake som Ear Lake och Druid.

Min stora personliga karaktärsfavorit i BlackPearls historia, bilhandlare Hill, tog ett av sina allra bästa strategiska beslut när han 2008 bestämde sig för att göra bolaget skuldfritt genom att sälja av en trave noncore-fält. Ett hyggligt stort paket som delades i två, norr och söder, med fält togs fram och marknadsfördes av Canaccord och det slutade med att man sålde av det norra paketet vilket räckte för att göra bolaget skuldfritt. I det osålda sydpaketet ingick Salt Lake tillsammans med bl a nyligen sålda Ear Lake.

Det ÄR verkligen hög tid att sälja nu och även om vi inte nåtts av rapporter om att Festival klipper gräsmattan och putsar på fönsterrutorna så är mitt tips att detta pågår i det tysta här i höst. Produktionskurvan talar också sitt tydliga språk om att denna lilla skönhet verkligen behöver en förstående make som ger lite vård och omsorg:

FY 2008 521 boe/d (varav olja 389 bbl/d)
FY 2009 353 boe/d (varav olja 262 bbl/d)
Q1 2010 288 boe/d
Q2 2010 253 boe/d

Produktionsnivåerna vi taktar på är således halverade sedan 2008 och går vi tillbaka till tiden runt 2004 och 2005 blir siffrorna naturligtvis än mer nedslående. Inget konstigt i sig, fältet har varit nedprioriterat länge nu. En väldigt stor del av den förlorade produktionen består dock av naturgas och det är ju inte direkt vad BlackPearl anno 2010 handlar om.

BlackPearl har 100% WI i Salt Lake. Fältet är beläget i Saskatchewan alldeles strax norr om nyligen avknoppade Reward North (Ear Lake-paketet, remember?). Dessvärre saknar jag tillförlitliga uppgifter om reserver och OIP vilket gör det lite klurigt att sätta en lämplig värdering. Istället lutar jag mig mot det faktum att Atlas Energy betalde 16 MCAD för att förvärva Salt Lake 2003-2004 samt att BlackPearl genom åren plöjt ner åtskilliga investeringsmiljoner i fältet på brunnar, gasanläggningen och waterflood-projektet och gissar på att vi kammar hem strax över 15 MCAD när fältet säljs paketerat tillsammans med gasfältet och tillika grannen Unity under 2011. Detta känns som ett balanserat bud i en halvklurig gissningslek men jag tycker att vi ska kunna dra in mer här än för systerfältet Ear Lake?

Motiveringen till att fältet skall ut till försäljning är att det varken är, eller någonsin har varit ett kärnfält, att Festival nyligen uttryckligen angett att Salt Lake skall säljas, att fältet redan tidigare varit ute till försäljning och att det känns långsökt att vi själva skulle hålla på att kladda med den största möjliga värdeskaparen, waterflood-projektet, när vi redan har ett antal viktigare projekt att jobba på. Ut med Salt Lake så fort som möjligt helt enkelt, så slipper jag bli påmind om de där hemska dagarna i TV-soffan framför OS i Salt Lake City när Elofssons dröm gick i kras varje gång jag läser en fältsammanställning från BlackPearl. Är inte det sistnämnda en motivering så god som någon, så säg?