I enlighet med tidigare kommunikation ifrån bolaget har nu en ansökan om ett andra pilotbrunnspar vid Blackrod skickats in till myndigheterna i Alberta. Ansökningshandlingarna landade lämpligt nog på myndigheternas bord på Alla Hjärtans Dag (14 feb) och vi aktieägare får väl se till att hoppas på att behandlingen av dessa därmed blir så kärleksfull som de förtjänar.
Tidplan för detta projekt är som följer:
1. Myndighetsgodkännande i slutet av mars
2. Borra och färdigställa i slutet av april
3. Första ångan i marken i mitten av maj
4. Konvertering till SAGD i början av november
Fram till den 26:e jan uppvisar det första pilotparet följande nyckeltal:
CSOR (hela perioden): 6.1
CSOR (enbart under produktionsfas, dvs efter SAGD-konvertering): 3.4
ISOR: 3.2
Snittproduktion under produktionsfasen: 176 bbl (28.0 kubikmeter)
Maxproduktion under produktionsfasen: 306 bbl (48.6 kubikmeter)
Total produktion: Drygt 26 400 bbl (4200 kubikmeter)
Bloggen sätter extra fokus på utvecklingen vid kärnfälten under det första halvåret 2012. Bedömningen för tillfället är att allt löper på enligt plan eller kanske tom något bättre vid Blackrod och Mooney samtidigt som vissa frågetecken uppstod beträffande Onion Lake i samband med den senaste resursuppdateringen. Förhoppningsvis skingras dessa frågetecken i samband med rapporten den 27 feb.
Viktigast av allt är dock att alltid komma ihåg att det är Blackrod som är elefanten. Framgång eller misslyckande där avgör caset. Så självklart att det är lätt att glömma bort i bruset.
Mooney växer
"Nå, vilken tror du nu de säljer för att finansiera utbyggnaden, Löken eller Månen?" frågade H&B och bullrade fram ett skratt i telefonluren. "Månen såklart, minst och mest udda av de tre" svarade jag.
Ovanstående utdrag är ifrån en drygt vecka gammal telefondiskussion med H&B i samband med att vi förberedde för dennes gästspel här på bloggen och diskussionen avslöjar både ett och annat när det gäller BlackPearl. Dels att det är extrem nördvarning så skarp att blåljusen borde gå bärsärk när man benämner kärnfälten hos bolaget man bevakar med smeknamn för att de i princip känns som gamla vänner. Men de två meningarna berör också det mest centrala i BlackPearl under 2012. En finansiering av de framtida SAGD-projekten skall fram under året och fältsälj är en av de mest sannolika lösningarna. Baserat på de informationer duon John&Don lämnat när de varit i Sverige de två senaste åren ligger Mooney närmast till hands. Bloggen har naturligtvis noterat detta och hårdbevakar Mooney under våren. I samarbete med signaturen bodastenen släpps nedan lite nyhetsmaterial kopplat till just Mooney som under snart ett halvårs tid genomgått en brudbeklädnadsfas som eventuellt kan resultera i försäljning av fältet under 2012 års andra hälft.
Den pågående och officiellt planerade oljeutvinningen vid Mooney i fas 1 och 2 sker i den sk Bluesky-formationen. Först en allmän status för de som inte är 100% uppdaterade på händelseutvecklingen vid fältet:
Fas 1 (ASP): Trycksättningen påbörjades i slutet av juli och beräknas ta 6-12 månader innan produktionen tar fart. Sexmånadersgränsen passerades för några veckor sedan, men som sagt, det kan resultera i en bättre Recovery Factor om vattnet blir lite trögt och det tar längre tid. Därefter tar det ytterligare 6-12 månader innan vi får se maxproduktion. Det mest sannolika är att vi får vänta till april innan produktionen tar fart och att max nås om ungefär ett år from nu.
Fas 2: Det finns totalt 15 horisontella brunnar inom fas 2 och samtliga dessa borde producera kallt nu. Av dessa så har en varit i drift i många år, sex borrades under Q3-2011 och resten, dvs åtta brunnar, borrades Q4-2011. Utöver de horisontella så borrades 1-2 "directional wells" under Q3/Q4. Det blir naturligtvis spännande att se hur stor kallproduktionen från fas 2 är under Q4. En rimlig gissning är på 60-70 bopd/well i snitt för de horisontella, dvs sammanlagt ca 1000 bopd. Det kan vara mer men beror på om alla brunnar var lyckade och hur många som är driftsatta.
Vid en rutinsökning på nätet för ett par dagar sedan sprang jag på informationen att BlackPearl i veckan som gick förvärvade nya rättigheter vid Mooney, sk crown rights, inom T72-R7W5. För att verifiera att jag tolkat informationen korrekt och för att få hjälp med kartritningen till bloggen kontaktade jag bodastenen som kunde konfirmera.
De nya rättigheterna omfattar totalt 8 sektioner, varav 6 sektioner gäller utvinning i formationerna som ligger nedanför Bluesky (röd markering i figurerna 1 och 2), bla annat Gething formationen. Intressant, eftersom flera av de äldre borrhålen från Atlas-tiden i oljepoolen inom T72-R9W5, som på Pearl-tiden kallades för ”Mooney West”, borrades i Gething. Utöver ovanstående har rättigheterna för två sektioner norr om nuvarande fas 1 (blå markering i figurerna 1 och 2) förvärvats, avseende samtliga formationer.
För att tydligare illustrera bad jag bodastenen rita ut områdena som förvärvats i två figurer. Den första figuren täcker hela Mooney och den andra är en uppförstoring av området för fas 1 & 2.
Uppdatering 20120212: Figur 1 är en återanvändning av en bild ifrån en presentation 2008. Om man jämför med nyare bilder ser man att det inte stämmer överens till 100% med arealerna vilket sannolikt beror på att BlackPearl inte valt att förnya en del rättigheter.
Förmodligen är det ingen som minns men i samband med att vi träffade John/Don i Malmö för knappt 1,5 år sedan så ställde jag en fråga till John om horisontell borrning utanför fas 1 eftersom jag läst en avhandling som påvisade ett visst samband med utökat volymutbyte även för brunnar utanför ASP-projektområden och föreslog då framförallt området söder om fas 1. Han nickade gillande åt mina funderingar och menade att jag inte behövde vara helt fel på det även om stor osäkerhet förelåg men ville inte att jag skulle titta söderut utan ringade in just precis det område som nu förvärvats och är blått på bodastenens kartor. Jag placerar en stolthetsfjäder i hatten över att ha varit 1,5 år för tidig även om jag pekade helt fel geografiskt.
I samband med förberedelserna inför det här inlägget övertalades jag även av bodastenen att ta med händelseutvecklingen öster om fas 1 vid Mooney. Han har naturligtvis rätt, all övrig fundamenta har helt hamnat i skuggan av missen av produktionsexitmålet 2011. Det här är verkligen värt att förtydliga:
I januari skickade Blackpearl in ansökningar för licenser gällande 5 horisontella brunnar från 2 well-pads vid fas 1 områdets östra gräns, se figur 3. Alla dessa licenser föll på plats i veckan som gick. Brunnarna borras från respektive pad i östlig riktning och når utanför fas 1 områdets gräns. Ansökningshandlingar har även skickats in för anslutande pipelines för gas och vatten.
Det händer även saker västerut (vilket också det fallit bort i diskussioner om dagskurser och produktionsvolymer på sista tiden) . I samband med reservuppdateringen skrev bolaget så här: "At Mooney, additional drilling extended the pool to the west, which will eventually lead to an expansion of our ASP (alkali, surfactant, polymer) flood." Norr, öster, väster, Mooney växer. Inte en endaste fånig jäkla Placera-nedåttumme på det, tack...
Tack till bodastenen för kartritande & bilder, faktauppgifter och betydande delar av textmassan.
Ovanstående utdrag är ifrån en drygt vecka gammal telefondiskussion med H&B i samband med att vi förberedde för dennes gästspel här på bloggen och diskussionen avslöjar både ett och annat när det gäller BlackPearl. Dels att det är extrem nördvarning så skarp att blåljusen borde gå bärsärk när man benämner kärnfälten hos bolaget man bevakar med smeknamn för att de i princip känns som gamla vänner. Men de två meningarna berör också det mest centrala i BlackPearl under 2012. En finansiering av de framtida SAGD-projekten skall fram under året och fältsälj är en av de mest sannolika lösningarna. Baserat på de informationer duon John&Don lämnat när de varit i Sverige de två senaste åren ligger Mooney närmast till hands. Bloggen har naturligtvis noterat detta och hårdbevakar Mooney under våren. I samarbete med signaturen bodastenen släpps nedan lite nyhetsmaterial kopplat till just Mooney som under snart ett halvårs tid genomgått en brudbeklädnadsfas som eventuellt kan resultera i försäljning av fältet under 2012 års andra hälft.
Den pågående och officiellt planerade oljeutvinningen vid Mooney i fas 1 och 2 sker i den sk Bluesky-formationen. Först en allmän status för de som inte är 100% uppdaterade på händelseutvecklingen vid fältet:
Fas 1 (ASP): Trycksättningen påbörjades i slutet av juli och beräknas ta 6-12 månader innan produktionen tar fart. Sexmånadersgränsen passerades för några veckor sedan, men som sagt, det kan resultera i en bättre Recovery Factor om vattnet blir lite trögt och det tar längre tid. Därefter tar det ytterligare 6-12 månader innan vi får se maxproduktion. Det mest sannolika är att vi får vänta till april innan produktionen tar fart och att max nås om ungefär ett år from nu.
Fas 2: Det finns totalt 15 horisontella brunnar inom fas 2 och samtliga dessa borde producera kallt nu. Av dessa så har en varit i drift i många år, sex borrades under Q3-2011 och resten, dvs åtta brunnar, borrades Q4-2011. Utöver de horisontella så borrades 1-2 "directional wells" under Q3/Q4. Det blir naturligtvis spännande att se hur stor kallproduktionen från fas 2 är under Q4. En rimlig gissning är på 60-70 bopd/well i snitt för de horisontella, dvs sammanlagt ca 1000 bopd. Det kan vara mer men beror på om alla brunnar var lyckade och hur många som är driftsatta.
Vid en rutinsökning på nätet för ett par dagar sedan sprang jag på informationen att BlackPearl i veckan som gick förvärvade nya rättigheter vid Mooney, sk crown rights, inom T72-R7W5. För att verifiera att jag tolkat informationen korrekt och för att få hjälp med kartritningen till bloggen kontaktade jag bodastenen som kunde konfirmera.
De nya rättigheterna omfattar totalt 8 sektioner, varav 6 sektioner gäller utvinning i formationerna som ligger nedanför Bluesky (röd markering i figurerna 1 och 2), bla annat Gething formationen. Intressant, eftersom flera av de äldre borrhålen från Atlas-tiden i oljepoolen inom T72-R9W5, som på Pearl-tiden kallades för ”Mooney West”, borrades i Gething. Utöver ovanstående har rättigheterna för två sektioner norr om nuvarande fas 1 (blå markering i figurerna 1 och 2) förvärvats, avseende samtliga formationer.
För att tydligare illustrera bad jag bodastenen rita ut områdena som förvärvats i två figurer. Den första figuren täcker hela Mooney och den andra är en uppförstoring av området för fas 1 & 2.
Uppdatering 20120212: Figur 1 är en återanvändning av en bild ifrån en presentation 2008. Om man jämför med nyare bilder ser man att det inte stämmer överens till 100% med arealerna vilket sannolikt beror på att BlackPearl inte valt att förnya en del rättigheter.
Förmodligen är det ingen som minns men i samband med att vi träffade John/Don i Malmö för knappt 1,5 år sedan så ställde jag en fråga till John om horisontell borrning utanför fas 1 eftersom jag läst en avhandling som påvisade ett visst samband med utökat volymutbyte även för brunnar utanför ASP-projektområden och föreslog då framförallt området söder om fas 1. Han nickade gillande åt mina funderingar och menade att jag inte behövde vara helt fel på det även om stor osäkerhet förelåg men ville inte att jag skulle titta söderut utan ringade in just precis det område som nu förvärvats och är blått på bodastenens kartor. Jag placerar en stolthetsfjäder i hatten över att ha varit 1,5 år för tidig även om jag pekade helt fel geografiskt.
I samband med förberedelserna inför det här inlägget övertalades jag även av bodastenen att ta med händelseutvecklingen öster om fas 1 vid Mooney. Han har naturligtvis rätt, all övrig fundamenta har helt hamnat i skuggan av missen av produktionsexitmålet 2011. Det här är verkligen värt att förtydliga:
I januari skickade Blackpearl in ansökningar för licenser gällande 5 horisontella brunnar från 2 well-pads vid fas 1 områdets östra gräns, se figur 3. Alla dessa licenser föll på plats i veckan som gick. Brunnarna borras från respektive pad i östlig riktning och når utanför fas 1 områdets gräns. Ansökningshandlingar har även skickats in för anslutande pipelines för gas och vatten.
Det händer även saker västerut (vilket också det fallit bort i diskussioner om dagskurser och produktionsvolymer på sista tiden) . I samband med reservuppdateringen skrev bolaget så här: "At Mooney, additional drilling extended the pool to the west, which will eventually lead to an expansion of our ASP (alkali, surfactant, polymer) flood." Norr, öster, väster, Mooney växer. Inte en endaste fånig jäkla Placera-nedåttumme på det, tack...
Tack till bodastenen för kartritande & bilder, faktauppgifter och betydande delar av textmassan.
PXX, Oljan & Exit - H&B gästbloggar
Presentation av gästbloggaren
Sent under våren 2011 tog jag beslutet att lyfta in mina sista löst guppande slantar i BlackPearl. Baserat på fundamenta och historiska säsongsvariationer i aktien kändes läget alldeles lysande. I ett försök att prova nya influenser för att pricka rätt med påfyllningen tajmingmässigt kontaktade jag den, på Internet i TA-sammanhang, smått legendariske Hausse & Baisse som jag visste hade bevakat bolaget sedan Pearl-tiden.
Kontakten resulterade i att jag plötsligt en dag befann mig på dennes terrass under en imponerande samling av vinrankor och avnjöt en fika samtidigt som jag bjöds på en intressant föreläsning. Jag upplevde att vi hade någon form av samsyn beträffande såväl makropolitiskt läge som BlackPearls förväntade utveckling.
Man hör det man vill höra. Jag lyckades tack vare samtalet vänta in en dipp ner till 40 sek och kastade in morsan. H&B ringde och varnade men jag var fast i min övertygelse och min sista insättning fick senare se sig själv nästan halverad. Det gäller att ta lärdom av sina misstag och när jag i veckan konstaterade att H&B satt BlackPearl under luppen igen ringde jag och bönade om att han skulle gästblogga och utveckla sin nuvarande syn på oljan och bolaget, både ur ett makropolitiskt och TA-mässigt perspektiv.
H&B är den enda personen jag har förtroende för när det gäller BlackPearl och teknisk analys. Som alltid är det upp till läsaren att ta ställning, jag släpper iaf med glädje loss denne man på min blogg oavsett vad han kommer fram till. Så här blev det (tänk på att det går att klicka på bilderna för att se en uppförstorad version):
Mvh Suw
Först en liten historisk tillbakablick…
Att alla slag av exploateringsbolag innehåller extrema kursrörelser, har även vi svenska placerare blivit påminda om. Sedan introduktionen av PXX sommaren 2007, kunde vi följa aktiens nedgång och lyckades med konststycket att på endast 17 månader tappa 90 % av sitt marknadsvärde. Det var ingen bra start, vilket undertecknad fick vidkännas. I efterhand kan man delvis förstå orsakerna, vi hade en amerikansk bolånekris som bidrog till att hela sektorn föll ner som en sten till extrema lågpunkter. Men när Fed aktualiserade sedelpressarna, återfick placerarna förtroendet och vi såg en fin återhämtning på aktiekursen. Kvarvarande frågetecken som kan spöka och utmana vår positiva framtidstro är hur konjunkturen i västvärlden utvecklas kommande år, samt hur finanspolitiken utvecklas för oss européer. Räkna därför med fortsatt viss ryckig kursutveckling. För eget vidkommande känns det tryggt att bolaget är producerande och samtidigt har en stark balansräkning. Det är något man inte får glömma när nya kursfall infinner sig. Den tålmodige biter ihop och vet att med tiden rättar det till sig!
Sent under våren 2011 tog jag beslutet att lyfta in mina sista löst guppande slantar i BlackPearl. Baserat på fundamenta och historiska säsongsvariationer i aktien kändes läget alldeles lysande. I ett försök att prova nya influenser för att pricka rätt med påfyllningen tajmingmässigt kontaktade jag den, på Internet i TA-sammanhang, smått legendariske Hausse & Baisse som jag visste hade bevakat bolaget sedan Pearl-tiden.
Kontakten resulterade i att jag plötsligt en dag befann mig på dennes terrass under en imponerande samling av vinrankor och avnjöt en fika samtidigt som jag bjöds på en intressant föreläsning. Jag upplevde att vi hade någon form av samsyn beträffande såväl makropolitiskt läge som BlackPearls förväntade utveckling.
Man hör det man vill höra. Jag lyckades tack vare samtalet vänta in en dipp ner till 40 sek och kastade in morsan. H&B ringde och varnade men jag var fast i min övertygelse och min sista insättning fick senare se sig själv nästan halverad. Det gäller att ta lärdom av sina misstag och när jag i veckan konstaterade att H&B satt BlackPearl under luppen igen ringde jag och bönade om att han skulle gästblogga och utveckla sin nuvarande syn på oljan och bolaget, både ur ett makropolitiskt och TA-mässigt perspektiv.
H&B är den enda personen jag har förtroende för när det gäller BlackPearl och teknisk analys. Som alltid är det upp till läsaren att ta ställning, jag släpper iaf med glädje loss denne man på min blogg oavsett vad han kommer fram till. Så här blev det (tänk på att det går att klicka på bilderna för att se en uppförstorad version):
Mvh Suw
Först en liten historisk tillbakablick…
Att alla slag av exploateringsbolag innehåller extrema kursrörelser, har även vi svenska placerare blivit påminda om. Sedan introduktionen av PXX sommaren 2007, kunde vi följa aktiens nedgång och lyckades med konststycket att på endast 17 månader tappa 90 % av sitt marknadsvärde. Det var ingen bra start, vilket undertecknad fick vidkännas. I efterhand kan man delvis förstå orsakerna, vi hade en amerikansk bolånekris som bidrog till att hela sektorn föll ner som en sten till extrema lågpunkter. Men när Fed aktualiserade sedelpressarna, återfick placerarna förtroendet och vi såg en fin återhämtning på aktiekursen. Kvarvarande frågetecken som kan spöka och utmana vår positiva framtidstro är hur konjunkturen i västvärlden utvecklas kommande år, samt hur finanspolitiken utvecklas för oss européer. Räkna därför med fortsatt viss ryckig kursutveckling. För eget vidkommande känns det tryggt att bolaget är producerande och samtidigt har en stark balansräkning. Det är något man inte får glömma när nya kursfall infinner sig. Den tålmodige biter ihop och vet att med tiden rättar det till sig!
Kopplingen till oljepriset
Den historiska kursutvecklingen bevisar till stor del kopplingen till oljeprisets utveckling. Dessvärre har jag endast tillgång till Brentoljans kurshistorik, men grafen visar en tydlig symbios mellan råvaran och PXX:s kursutveckling. Under 2008 ser vi hur PXX under misstänksamma former tar rygg på oljepriset, som haussades på tekniska grunder upp till nytt All-Time-High vid 146 USD. Den efterföljande nedgången med Lehmankraschen och allt annat elände, gav oss en lågpunkt årsskiftet 2008/2009. Jag noterar och undrar samtidigt i detta sammanhang varför PXX:s aktie byter trend några månader före oljepriset. Betrakta händelserna under 2008 och 2011. Jag har inget bra svar på det.
Så kom nyheten om listbytet på Torontobörsen sensommaren 2010. På den stora listan fick institutionerna upp ögonen för bolaget och tunga indexfonder gick in i aktien. Dessutom cirkulerade ett antal uppköpsrykten i bolaget. Detta "omogna" rykte gav kursen en upphaussad uppgång till 56 kr. I min värld var det en ”over-shooting” på MINST 10 kr! Fotfästet var som bortblåst. Det gick inte att ta miste på riskaptiten under rådande förhållanden, eftersom vi hade oljekraschen 2008/2009 bakom oss och en ny positiv era infann sig. Var fanns det för hot? Oljepriset satta fart upp, men men… 2011 inleddes med en ny hotbild från oväntat håll, tsunamin i japan samt demokratiseringsprocessen i Nordafrika och mellanöstern. Och så ECB:s riktade insatser till de svaga europeiska staterna. Då blev det tvärstopp och vinsthemtagningarna sattes in. Vi ser även på grafen hur oljepriset inledde en sidledes konsolidering som ytterligare bidrog till den kursmässiga tillnyktringen, som vi snart ser slutet på.
Brentoljan
Jag lägger ut en 9-årig kurshistorik över oljeprisets utveckling. Det intressanta med den är om vi granskar toppnivåerna 2006 samt årsskiftet 2009/2010 och skalar av händelseutvecklingen under 2008, kan perioden då betraktas som en sidledes konsolidering där marknaden väntade på ett utbrott på ovansidan vid 80-85 USD. Denna signal bekräftades också under senhösten 2010, vilket satte fart på hela oljesektorn, vilket klart framgick av PXX starka uppgång. Under det senaste året, har oljepriset bildat en kursmässig flagga med en killiknande formation, som jag tror kommer att generera en kraftigt utbrott på ovansidan inom 1 – 2 månader. Nu närmast ser det ut som att oljepriset behöver ytterligare ett par veckors sidledes handel, men vi bevakar supporten vid 106 USD och inväntar utbrottet vid 114 USD.
Detta är mitt huvudspår och att signalen kommer att bli märkbart synlig i så fall med en kraftfull effekt norrut. Det jag hoppas är att det inte kan kopplas till vapenskramlet mot Iran, för då får det ingen positiv effekt på PXX aktiekurs. Men om vi håller oss till den positiva prognosen, kan jag inte utesluta en tangering av den gamla toppnoteringen vid 146 USD, bara för att bekräfta den stora fina kanal jag ritat in. 200 USD inom 12 månader skulle smaka, men på vilka grunder? Nu tror jag inte det, men grafen bekräftar att oljesektorn, och PXX i synnerhet, ska man ha en liten slant placerad i! Förr eller senare anpassar sig aktiekursen efter råvarans utveckling – trots störningar i det finansiella systemet - så länge ledningen bekräftar att allt går enligt plan. Vi glömmer här inte att oljans efterfrågan är fortsatt stor och att tillväxtländerna (Kina, Indien och Latinamerika) utvecklat så starka ekonomier med stort oljebehov. Vi i västvärlden med stater med sargade statsfinanser förmodas inte utgör något hot på dess efterfrågan och får säkerligen inte någon negativ prismässig inverkan. Oljan såsom råvara kan därför betraktas nästintill som realtillgång, så länge den ligger i marken i avvaktan på produktion och leverans. Av den anledningen får vi över tiden se fortsatta prisuppgångar med allt vad det kan bära med sig. Drivmedel till flyg och bil hamnar då under lupp i negativ riktning…
BlackPearls aktie
Ovanstående grafer visar oss att nedgången börjar närma sig slutet, i alla fall om vi skall lita på de indikatorer jag tolkar, samt trendlinje som dragits. Den trygghet jag känner inombords, är att allt som oftast när vi får skenande kurser över en tid, får rekylerna till 90 % säkerhet en utplaning vid den kursnivå där den hausseartade uppgången en gång inleddes ifrån. Detta mål har vi redan uppnått, varför oddsen ser goda ut att vi nu kan se fram emot en ny uppgångsfas. Den inledande fasen kommer den att bli försiktigt stigande, men runt halvårsskiftet ser det ut som att något stort kan komma att hända. Jag vill bara påminna dig om att min slutsats grundas på matematiska grunder och att jag på inget vis sitter på facit. Jag granskar formationen och räknar lite på upp och nedgångar, varvid tolkningsbilden ger mig den prognostiserade utvecklingen.
Veckografen återger PXX:s aktiekurs på Torontobörsen. Grafen är logaritmisk, vilket innebär att 10 % uppgång blir lika stor stapel oavsett om kursen är hög eller låg. En mer sansad och klarare kursbild återges då. Det intressanta är golvlinjen jag lagt ut, som pekar på 4,25 CAD. Om pågående minirekyl stannar här och en ny uppgång inleds, har vi fått en ytterligare HÖGRE botten, vilket ger oss en optimistisk framtidstro. Mycket tyder på att vi under kommande veckor får se en håglös handel med möjlig träff runt 28 kr på stockholmsbörsen. Men det är inte säkert. Kanske kommande bokslut kan iscensätta en tillnyktring med ett kursmässig uppgång som följd? Allt handlar om marknadens riskaptit sett över tiden kommande månader, och optimist som jag är kan det bli så. Även om bolagets operativa verksamhet flyter på bra fint, kan det tyckas att marknaden ibland agerar irrationellt. Men tiden arbetar för aktieägarna så länge ledningen har full kontroll på verksamheten och att efterfrågan på bolagets produkt sakteliga ökar.
Exit, när?
Jag roar mig att lägga ut en bild från bolagets hemsida under 2011, där vi tydligt ser dess produktionsprognos för kommande år. Denna bild ger oss intressanta kort i spekulationerna som pågår när Exit ska infalla. I min värld anser jag att en brud skall vara näst intill färdigklädd innan det kan betraktas som moget för försäljning. Det måste finnas garantier för säljaren som erbjuds köparen att saker och ting står rätt till kring Blackrod. Det är ju där vi tror att huvudkapitalet finns och vi ser ju hur bolaget redovisar produktionsutvecklingen där 2014 blir startåret av ”bättre mängd”. Jag tycker att bilden är ganska talande och att 2014 är den tidigaste tidpunkten för affär om priset skall vara bra sockrat. Finns ingen anledning att skänka ut det för tidigt till rabatterad kurs. Man kan lugnt utgå ifrån att köparen verkligen kan se kraftfull produktionsökning som överensstämmer med bolagets prognos, för att priset skall bli verkligen bra. Ovanpå detta skall vi helst se en marknad som till viss del är helst är överhettad, så det är flera pusselbitar som skall stämma innan pusslet blir klart.
Tiden fram till dess kan vi möjligen få uppleva att Mooney eller Onion Lake avyttras, varvid bolagets kapitalanskaffning vid det tillfället undanröjer spekulationerna av en Private Placement? Jag tvivlar på en PP om något av fälten säljs. Jag trivs inte riktigt bra om utspädningarna blir för stora.
Den 23 september 2009 presenterade jag på Avanzas forum min exitkurs till 24 CAD per aktie. Detta antagande byggde på oljeprisets framtida utveckling (140 USD) samt att den kanadensiska dollarn skulle noteras i 6 kronor. Denna gissning kanske i viss mån fortfarande håller? Börsvärdet idag är 2 mdr CAD och ett framtida bud kommer att utgöra en nuvärdesberäkning räknat på reserver samt produktionskapacitet, samt en tillkommande rabatt. Tänker vi oss hypotetiskt att produktionen om 2-3 år utökas med 5 ggr dagens (till 50 000 fat/dag) samt att reserverna (1P och 2P) utökas från dagens 38,5 milj. fat med 5 ggr, får vi knappa 200 milj. Starkt förenklat skulle vi kunna applicera de 38,5 milj. fat till dagens aktiekurs 4,64 CAD. Det ger oss faktor 8,3. 200 milj. fat delat med 8,3 ger oss ~24 CAD. Utgångspunkten är att reserver och produktion båda femfaldigas, vilket förhoppningsvis påverkar aktiekursens framtida resa med samma proportion. Den osäkerhet som råder, är Blackrods samlade tillgångar och vilken potential som bolaget kan få genom framtida reservuppdateringar och exploateringar. Det troliga är att det är långt mer än vad vi kan prognostisera om, varför detta ”övervärde” kan ge dagens aktieägare ett gott skydd på nedsidan. Jag tror på ett bud på 145 – 160 kr vid dagens CAD på 6,75 kronor.
Tilägg (20120207);
Jag åberopar en framtida produktionskapacitet i texten ovan, inget annat. Var kanske lite otydlig på den punkten. Bolagsledningen har ju vid flertal tillfällen kommunicerat ut till marknaden att målet är att skapa en stor utvinningspotential, men en reell dagsproduktion på 50 000 fat lär vi inte få se i PXX:s regi. Kapaciitetsutnyttjandet utgöra en viktig faktor för prissättningen vid försäljningstillfället. Likaså blir utmaningen för de kommande reservpåslag när Blackrods fält successivt adderas. I vilken takt det sker, återstår att se...
Avslutningsvis har det från tid till annan spekulerats i listbyte på Stockholmsbörsen, något jag starkt tvivlar på. Då 30 % av aktiestocken är placerat på den svenska marknaden, saknar det betydelse för bolaget, eftersom First North har liberalare regler än någon av CAP-listorna. Dessutom kostar det en extra slant för bolaget, varför mervärdet är noll och intet. Sedan tror jag inte Lukas L och co är särskild roade av att hamna på svenska insiderlistor med all redovisning det innebär. Nej, det är bra som det är…
Förtroende, irritation och värme
Ett varmt mail med snälla ord flög in i min inkorg igår och gjorde mig väldigt glad. Som tyckare om BlackPearl har jag på senare tid hållit en lägre profil av flera orsaker. I första hand har det vilket varit direkt kopplat till olust att skriva i ett forum (Placera.Nu) som under det sista året misskötts kapitalt av de som driver det. En incident för några dagar sedan var droppen för min del och jag signalerade att jag på obestämd tid avstår ifrån att stödja verksamheten genom att sluta skriva på sidorna. Jag summerade dessutom naturligtvis mina åsikter till Placera.Nu i ett mail som självfallet inte fick något svar. Det tycks vara mer prioriterat att radera inlägg ifrån skribenter som hjärtligt önskar varandra God Jul eller att se till att folk har möjlighet att kränka varandra med förnedrade nedåttummar än att lyssna på och besvara trogna användare av forumsidorna som hör av sig via mail eller telefon.
Den andra huvudorsaken till att jag hållit lägre profil är att jag inte tyckt att jag haft något nytt av läsvärde att komma med. Helt enkelt.
Men med mailet från igår i åtanke vet jag att det åtminstone finns en person som vill veta vad jag tycker om den senaste händelseutvecklingen. Därför gör jag nedan ett försök att sammanfatta mina intryck kopplade framförallt till nyhetsreleasen från bolaget nu i veckan. Min förhoppning är att texten nedan kan fungera som en helhetssammanfattining för oss som har långfärdshatten på:
Om Produktion och förtroende
Det säger sig självt att drygt 9 500 inte = 11 000. Signaturen Culm jobbar på att ta fram en investor-sida för svenska PXX-ägare och jag skrev i en kort kommentar på sidan drygt timmen innan reservuppdateringen att volymen kändes viktigare än vanligt. Det jag syftade på då var inte produktionen i sig utan ett behov av att stärka den gamla bilden av ständig leverans i överkant.
Om man den 9:e november utlovar en exitproduktion på 11 000 fat/dag 2011 är det inte ok att komma in med en volym under 10 000 fat/dag. Jag är helt övertygad om att beslutet att inte sätta de nya brunnarna vid Onion Lake i drift är ett sunt beslut redan på medellång sikt och jag förstår inte varför man inte valde att kommunicera detta med en tydlig förklaring redan i december. Jag är dessutom övertygad om att man med rätt kommunikation kunde fått positiv aktieägarrespons på ett säkerligen klokt beslut.
Det är synnerligen oklokt att i onödan nalla på aktieägarförtroendet. För någon effekt av betydelse på kassaflödet av att man inte taktade upp volymen i december har då verkligen inte manövern. Jag räknade ner mitt kassaflödesestimat från 27,9 till 24,4 MCAD (-3,5 MCAD) för Q4 baserat på den nya volymen vilket också rimmar väldigt väl med signaturen bodastenen som räknade ner sitt estimat med -3,2 MCAD. Ca 3-4 MCAD mindre in i kassan i Q4, det är knappast det kursreaktionen handlar om.
Det handlar inte heller om att man går in i en ”transistion period”. Det har varit tydligt signalerat sedan länge att man kommer lägga sig på en tillräcklig produktionsnivå för att generera ett starkt kassaflöde och sedan plöja in allt man kan i de tre tunga långsiktiga projekten.
Det handlar enbart om förtroende (läs även den kloke dansken rassmuss funderingar på temat på Placera.Nu). Och det känns onödigt. För första och förhoppningsvis sista gången under denna seglats.
Reservuppdateringen
Huvudorsaken till nyhetssläppet har helt kommit i skymundan av kortsiktiga volymer. Eftersom varken Blackrod-ansökan eller Mooney Fas 2-ansökan postats och då Onion Lakes SAGD-projekt fortfarande saknar nödvändiga godkännanden gick jag i ett av mina sista inlägg på Placera.Nu ut och markerade ovanligt skarpt för en mesig däcksvabbare som mig att stora reservuppdateringar enbart kunde läggas i förhoppningssäcken.
I mina ögon skrapade bolaget ihop nya 2P-reserver i överkanten av rimlig förväntan. Dessutom lyckades man fylla på i contingent-säcken en del vilket är oerhört positivt.
Men viktigast av allt: ”A portion of the contingent resource barrels attributable to our thermal project at Blackrod is expected to be recognized as reserves in 2012 after a commercial development application is submitted”
Kusinen STP släppte uppdaterade reserver under 2011 nästan direkt efter att de skickat in sina EOR-ansökningar. Jag vet att John tidigare kommenterat just detta med en kommentar i stil med ”vi tittar på saken” och jag kan inte läsa stycket ovan på annat sätt än att det blir en extra reservuppdatering i år, inte minst med tanke på att tillstånden vid Onion Lake bör komma ungefär samtidigt som SAGD-ansökan skickas in. Lägg därtill signaturen twims dagsfärska information ifrån John: ”We will make that decision shortly after our application is filed.” Visst, det kostar en slant att ta in Sproules konsulter men när man bevisligen har möjligheten att skriva upp reserverna med flera 100% är beslutet i mina ögon busenkelt. Andra halvan av Q2?
Zoller Lake
Efter en längre tids hårdbevakning av Nuvista var jag i våras var inne på att en försäljning till BlackPearl av bolagets betydelsefulla rättigheter vid Onion Lake skulle vara nära förestående p g a ett ledningsskifte där man tydligt aviserade att den problematiska skuldsättningen skulle ner.
När jag sedan i höstas upptäckte att Nuvista uppgraderat Zoller Lake till ett fokusområde skiftade jag över och drev tesen om en bytesaffär. Känns riktigt gött att ha fått rätt då detta är ett skifte som verkligen gynnar båda parter och en viktig del i Lökpusslet. Förmodligen har affären som gjordes upp i december bidragit till att fördröja ansökninsprocessen vid Onion Lake men det kan det vara värt! När det gäller Löken skall man verkligen inte utesluta fler strukturaffärer, bodastenen sitter på nästan fler teorier än en enkel däcksvabbare kan räkna till men det där känns som stöld ifrån upphovsmakaren att fylla på med i denna text.
John Lake
Är nu brudbeklätt med reserver. Jag tror på en försäljning redan under de närmaste månaderna. Minst ett halvårs kassaflöde rakt ner i kassakistan vid försäljning, det vore helt rätt läge nu för att undvika att känna stress samtidigt som man filar på den framtida finansieringen.
Övrigt
- Bilden av Mooney i fokus på kort sikt förstärktes ytterligare i uppdateringen. Det finns förresten en gammal missuppfattning om att det även skall finnas ett andra Mooney-fält kallat Mooney West. Mooney West är dock en tidigare benämning av det som idag är området för Polymer Phase 2. Missa inte heller meningen: ” At Mooney, additional drilling extended the pool to the west, which will eventually lead to an expansion of our ASP (alkali, surfactant, polymer) flood”
- Blackrodpiloten på ISOR strax över 3. Produktionen nu runt 250 boed. Egentligen är det helt obegripligt att bolagsvärdet kan droppa 10% när piloten vid projektet som hela caset bygger på uppvisar så starka resultat som den faktiskt gjort hela vägen ifrån starten fram tills nu. Men förtroende som sagt, det är onödigt att låta det naggas i kanten…
Återigen; tack för mailet igår! Det värmer fortfarande och fick mig att spruta iväg ca 1170 ord en kväll när jag egentligen inte hade tid! :)
Den andra huvudorsaken till att jag hållit lägre profil är att jag inte tyckt att jag haft något nytt av läsvärde att komma med. Helt enkelt.
Men med mailet från igår i åtanke vet jag att det åtminstone finns en person som vill veta vad jag tycker om den senaste händelseutvecklingen. Därför gör jag nedan ett försök att sammanfatta mina intryck kopplade framförallt till nyhetsreleasen från bolaget nu i veckan. Min förhoppning är att texten nedan kan fungera som en helhetssammanfattining för oss som har långfärdshatten på:
Om Produktion och förtroende
Det säger sig självt att drygt 9 500 inte = 11 000. Signaturen Culm jobbar på att ta fram en investor-sida för svenska PXX-ägare och jag skrev i en kort kommentar på sidan drygt timmen innan reservuppdateringen att volymen kändes viktigare än vanligt. Det jag syftade på då var inte produktionen i sig utan ett behov av att stärka den gamla bilden av ständig leverans i överkant.
Om man den 9:e november utlovar en exitproduktion på 11 000 fat/dag 2011 är det inte ok att komma in med en volym under 10 000 fat/dag. Jag är helt övertygad om att beslutet att inte sätta de nya brunnarna vid Onion Lake i drift är ett sunt beslut redan på medellång sikt och jag förstår inte varför man inte valde att kommunicera detta med en tydlig förklaring redan i december. Jag är dessutom övertygad om att man med rätt kommunikation kunde fått positiv aktieägarrespons på ett säkerligen klokt beslut.
Det är synnerligen oklokt att i onödan nalla på aktieägarförtroendet. För någon effekt av betydelse på kassaflödet av att man inte taktade upp volymen i december har då verkligen inte manövern. Jag räknade ner mitt kassaflödesestimat från 27,9 till 24,4 MCAD (-3,5 MCAD) för Q4 baserat på den nya volymen vilket också rimmar väldigt väl med signaturen bodastenen som räknade ner sitt estimat med -3,2 MCAD. Ca 3-4 MCAD mindre in i kassan i Q4, det är knappast det kursreaktionen handlar om.
Det handlar inte heller om att man går in i en ”transistion period”. Det har varit tydligt signalerat sedan länge att man kommer lägga sig på en tillräcklig produktionsnivå för att generera ett starkt kassaflöde och sedan plöja in allt man kan i de tre tunga långsiktiga projekten.
Det handlar enbart om förtroende (läs även den kloke dansken rassmuss funderingar på temat på Placera.Nu). Och det känns onödigt. För första och förhoppningsvis sista gången under denna seglats.
Reservuppdateringen
Huvudorsaken till nyhetssläppet har helt kommit i skymundan av kortsiktiga volymer. Eftersom varken Blackrod-ansökan eller Mooney Fas 2-ansökan postats och då Onion Lakes SAGD-projekt fortfarande saknar nödvändiga godkännanden gick jag i ett av mina sista inlägg på Placera.Nu ut och markerade ovanligt skarpt för en mesig däcksvabbare som mig att stora reservuppdateringar enbart kunde läggas i förhoppningssäcken.
I mina ögon skrapade bolaget ihop nya 2P-reserver i överkanten av rimlig förväntan. Dessutom lyckades man fylla på i contingent-säcken en del vilket är oerhört positivt.
Men viktigast av allt: ”A portion of the contingent resource barrels attributable to our thermal project at Blackrod is expected to be recognized as reserves in 2012 after a commercial development application is submitted”
Kusinen STP släppte uppdaterade reserver under 2011 nästan direkt efter att de skickat in sina EOR-ansökningar. Jag vet att John tidigare kommenterat just detta med en kommentar i stil med ”vi tittar på saken” och jag kan inte läsa stycket ovan på annat sätt än att det blir en extra reservuppdatering i år, inte minst med tanke på att tillstånden vid Onion Lake bör komma ungefär samtidigt som SAGD-ansökan skickas in. Lägg därtill signaturen twims dagsfärska information ifrån John: ”We will make that decision shortly after our application is filed.” Visst, det kostar en slant att ta in Sproules konsulter men när man bevisligen har möjligheten att skriva upp reserverna med flera 100% är beslutet i mina ögon busenkelt. Andra halvan av Q2?
Zoller Lake
Efter en längre tids hårdbevakning av Nuvista var jag i våras var inne på att en försäljning till BlackPearl av bolagets betydelsefulla rättigheter vid Onion Lake skulle vara nära förestående p g a ett ledningsskifte där man tydligt aviserade att den problematiska skuldsättningen skulle ner.
När jag sedan i höstas upptäckte att Nuvista uppgraderat Zoller Lake till ett fokusområde skiftade jag över och drev tesen om en bytesaffär. Känns riktigt gött att ha fått rätt då detta är ett skifte som verkligen gynnar båda parter och en viktig del i Lökpusslet. Förmodligen har affären som gjordes upp i december bidragit till att fördröja ansökninsprocessen vid Onion Lake men det kan det vara värt! När det gäller Löken skall man verkligen inte utesluta fler strukturaffärer, bodastenen sitter på nästan fler teorier än en enkel däcksvabbare kan räkna till men det där känns som stöld ifrån upphovsmakaren att fylla på med i denna text.
John Lake
Är nu brudbeklätt med reserver. Jag tror på en försäljning redan under de närmaste månaderna. Minst ett halvårs kassaflöde rakt ner i kassakistan vid försäljning, det vore helt rätt läge nu för att undvika att känna stress samtidigt som man filar på den framtida finansieringen.
Övrigt
- Bilden av Mooney i fokus på kort sikt förstärktes ytterligare i uppdateringen. Det finns förresten en gammal missuppfattning om att det även skall finnas ett andra Mooney-fält kallat Mooney West. Mooney West är dock en tidigare benämning av det som idag är området för Polymer Phase 2. Missa inte heller meningen: ” At Mooney, additional drilling extended the pool to the west, which will eventually lead to an expansion of our ASP (alkali, surfactant, polymer) flood”
- Blackrodpiloten på ISOR strax över 3. Produktionen nu runt 250 boed. Egentligen är det helt obegripligt att bolagsvärdet kan droppa 10% när piloten vid projektet som hela caset bygger på uppvisar så starka resultat som den faktiskt gjort hela vägen ifrån starten fram tills nu. Men förtroende som sagt, det är onödigt att låta det naggas i kanten…
Återigen; tack för mailet igår! Det värmer fortfarande och fick mig att spruta iväg ca 1170 ord en kväll när jag egentligen inte hade tid! :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)