John Lake mot semi core

Man kan inte riktigt planera när man skall sitta på news men det inträffar onekligen lägligt nu precis i samband med nystarten av bloggen! Den här informationskanalen har aldrig riktigt varit planerad som en första anhalt för Pärl-nyheter, det har bara råkat bli så… Bloggen var t ex absolut först ut i Sverige med klartecken för såväl Polymer Flooding vid Mooney som SAGD-piloten vid Blackrod där det sista lilla scoopet faktiskt mynnade ut i en artikel på Placera.Nu. Riktigt så smaskigt är det inte den här gången men för alla noncore-bevakare därute är det en skön smällkaramell!

Redan under förra årets andra hälft inleddes exploateringen av noncorefältet John Lake i mindre skala. Framförallt tycks ledningsteamet anse att det handplockade fältet, som de faktiskt hade med sig in i boet när de slog samman sina påsar med det som kom att bli BlackPearl, lämpar sig för kall produktion via horisontella brunnar. Vi har i de senaste kvartalsrapporterna kunnat se hur det fåtal brunnar som borrats resulterat i en inte helt obetydlig produktionsvolym som lyfts fram och särskiljts från övrig noncorevolym, dock okommenterad. I korrespondens med Mr Festival himself har dock aktieägare vid ett flertal tillfällen fått kommentaren att han är ”delighted” med utfallen vid John Lake.

I samband med att John Lake lyftes in i dåvarande Pearl angavs en framtida målvolym på 500-1000 barrels per day. Med alldeles färsk information framför ögonen tror jag att detta intervall kan komma att överstigas när fältet är klart för försäljning vilket sannolikt är fallet 2012. Vid John Lake, som under Q1 2011 genererade 297 boe/d via ett fåtal aktiva brunnar av betydelse, har man nämligen nu ansökt om att få borra ytterligare hela 10 horisontella brunnar!

En typisk horisontell brunn vid John Lake som borras under 2011 förväntas peaka 2012 vid en produktion på 75-80 boe/d och sedan kunna vara verksam i ytterligare ca 7 år i större skala men då självklart med fallande volymer. Teoretiskt, förutsatt att man får igenom ansökan och kommer igång hyggligt snabbt, har vi alltså ytterligare en 700-800 boe/d att hämta ifrån John Lake bara ifrån denna ansökan. Lägg därtill befintlig produktion som förväntas ha ökat ytterligare något under Q2 samt möjligheten att köra recoveries till en låg kostnad på ett flertal av de 70+ brunnar som redan finns på fältet så förstår ni varför jag nu sätter en målbild strax över tidigare angivet möjligt produktionsintervall.

Ytterligare en intressant detalj värd att notera är att denna ansökan om 10 horisontella brunnar endast tycks vara utspridd över tre av de sju sections som bolaget sitter på vid John Lake. Som jag har förstått saken täcker den intressanta oljepoolen på fältet ytterligare åtminstone två av ”våra” sektioner. Det kan således i pipen finnas ”more to come”.

OOIP vid John Lake beräknas till knappt 43 Mbbl. Sedan 1995 har uppåt 4% av OOIP utvunnits vilket skulle innebära att det finns en hel del ytterligare att ta av då likvärdiga fält i området ligger på recovery levels på 8-11%.

Om vi nu lyfter blicken och diskuterar John Lake i ett lite större perspektiv skall man ha fullständigt klart för sig att fältet inte är en koloss som kommer göra sagolik skillnad på BlackPearls exitpris. Men, för att ändå ge viss tyngd och nyhetsvärdet kan man lugnt påstå att vilken som helst annan oljejunior i Kanada med en nuvarande produktionsvolym under 10 000 boe/d skulle ha markerat upp detta fält som ett kärnfält efter en ansökan av den här kalibern. I BlackPearl finns dock framtida volymambitioner av en helt annan karaktär...

Istället skall fältet ses som en intressant cash generator som vid en separat försäljning kan täcka upp för någonstans mellan 20-30% av en årlig investeringsbudget vilket definitivt minskar risken för framtida utspädning. ELLER…om man vill spetsa till det ytterligare, så kikar man på kartan och konstaterar att CNRL sitter på en hel drös med angränsande sektioner till våra sju sektioner vid John Lake. Detta ständigt återkommande CNRL som dessutom sitter med ett stort landinnehav vid Onion Lake bara ett stenkast bort och anses vara klar huvudfavorit i nuläget som budläggare på BlackPearl. John Lake kan således mycket väl tänkas hänga med i ett exitpaket eller i en stegvis fältavyttringsuppgörelse. Som ett sista tillägg finns det faktiskt en del andra spännande direkta grannar vid John Lake med direkt anslutande sektioner eller vad sägs om Devon och Crescent Point?

Någon utnämnde för en tid sedan på Placera.Nu:s forum John Lake till ett semi core fält. Det var kanske lite tidigt då men med den utvecklingsmatta som nu rullats ut för fältet anser jag det vara berättigat. Alla ni pärlnördar därute, lova mig att ni vid varje kvartalsrapport framöver åtminstone lägger ett par sekunder på att njuta av volymökningarna vid John Lake! Andra juniorer släpper pm när de sätter en horisontell brunn i drift. BlackPearl borrar ytterligare tio utan att ens kommentera saken(?). Jag säger som en känd kunskapsbank brukar uttrycka sig om företaget: ”BlackPearl är inget litet bolag”.