At least 18 CAD!?

"At least 18 CAD!". Inte en min gjorde karln, inte ett tecken, inte ett ord, inte en reaktion. Inga höjda ögonbryn. Inte en kommentar. Han bara fortsatte titta mig i ögonen och lät därefter samtalet fortgå och jag blev verkligen inte klok på om han tyckte jag var galen, onödigt pessimistisk eller tämligen kloss på med mitt svar på hans fråga. En lång stund efteråt befann jag mig fortfarande i just det ögonblicket och kunde inte bestämma mig för om jag var nöjd med svaret jag just själv gett och om jag lyckades utläsa något.

Mindre än en minut tidigare hade jag ställt frågan rakt på sak: "When will you sell the company?" Det var frågan jag hade rest till Stockholm för att försöka luska fram ett svar på, eller kanske mer realistiskt, åtminstone ledtrådar till och det var värt att chansa på att ställa den direkt till den person som vet bäst. Min plan var att följa upp ett förmodat svar om att de inte visste med att ställa två lämpliga exit-lägen framåt längs tidslinjen mot varandra och helt enkelt få dem att motivera vilket av dem som vore att föredra.

Men John överrumplade mig. Svaret från hans sida var att det mest sannolika är att de låter köparen komma till dem precis så som skedde med BlackRock då det ifrån det att den initiala kontakten tagits av Shells kanadensiske vd gick oerhört fort. Alla de tunga aktörerna har koll på oss menade Festival, till dess att de hör av sig jobbar vi på och bygger bolaget som vi tänkt äga det för alltid. När vi sedan får ett bud som är tillräckligt intressant för alla oss aktieägare så säljer vi BlackPearl. Därefter spände han ögonen i mig och sa; "...by the way, you as a shareholder, how much do you want for your shares, it would be interesting to hear" (obs: ej helt ordagrant citat tror jag). "At least 18 CAD!" svarade jag halvpipigt trots att jag ansträngde mig för att vara snabb och försöka låta stadig på rösten. Jag kommer aldrig glömma det ögonblicket och oavsett vad som sker framöver vet karln var däcksvabbare Suw står i frågan. Jisses!

Några veckor tidigare hade John hört av sig och förklarat att han uppskattade vår sittning i Malmö förra året och gärna skulle velat göra om det om han kunde få ihop sin kalender under Sverigebesöket. Efter visst pusslande kom vi fram till att ett informellt middagsmöte innan den stora presentationen kunde bli ett bra tillfälle och det är ju bara att skicka ett par rader med tacksamhet till signaturen jacksparrow som bjussade på sin egentid med gentlemännen (som tack för organiserandet av informationsmötet) så att vi var några till som fick den här chansen.

Det blev tämligen olikt förra årets sittning i en hotellobby då vi med företagspresentationen till stöd kom att täcka nästan alla väsentliga aspekter av bolaget och det var den gången möjligt att ta noteringar. Nu satt man liksom med kniv och gaffel i hand och försökte komma ihåg de frågor man förberett ur minnet. Vi ska under de närmaste dagarna försöka jämföra minnena och uppfattningarna om vad som egentligen sades men just nu snurrar såväl middag som stormöte fortfarande runt i huvudet (4h in alles och det är omöjligt att vara helkoncentrerad rakt igenom) men ett par olikheter mellan 2010 vs. 2011 skall jag väl kunna klämma ur mig redan så här dagen efter.

Viktigast av allt är att detta är ett exitcase. Förra året slingrade duon sig fortfarande runt vad det här handlar om egentligen men nu är det inte tal om några om och men. Ifall någon tvivlat alltså...

En annan stor skillnad är synen på listning på LC. Till oss i Malmö svarade man att det var "not likely to happen" för att dagen efter i Stockholm öppna dörren något på glänt. Här var det betydligt rakare besked: Don drev frågan i februari i år men det stöp på att BlackPearl just gått över till IFRS och det krävs att ett bolag kan uppvisa ett antal år av reviderade bokslut (helst tre vill jag minnas men det kan eventuellt gå att få undantag och komma igenom med två) och just då kunde man ståta med noll sådana. 2010 är numera även reviderat efter IFRS-standard och till våren har man ytterligare ett (2011...). På ytterligare några mindre punkter kommer man tvingas be om några mindre undantag ifrån regelverket men dessa bör gå igenom menade Don och därmed skall Pärlan kunna LC-listas from senare delen av första halvåret nästa år. Om man vill. Och det vill man. Det tyckte jag var tydligare runt middagsbordet än i stora salen. Det officiella syftet är att större institutioner och förvaltare skall kunna fylla upp pärlsäckar men vi tror väl alla lite till mans att Lundin gärna vill ha en fjäder i hatten och ett erkännande också.

Skälet till listning är inte att lyfta kapital i Sverige. Skall utspädning ske kommer detta i vanlig ordning att iscensättas via Private Placement i Kanada. Där upplevde jag budskapet som tämligen tydligt även om formuleringar av typen ”never ever” inte förekom. Överhuvudtaget upplevde jag att man gjort ett par mindre justeringar i synen på finansiering. JV-alternativet som ofta förekommit i presentationer mer eller mindre förkastades med kommentarer (mycket fritt översatta till) "det blir bara förbannat rörigt när någon skall köpa oss". Istället lades två alternativa vägar fram.

1) Att under nästa år sälja Mooney för 250-300 MCAD eller
2) Att under nästa år troligen kombinera en stor PP med long term debt (ca 200/200 MCAD)

Jag upplevde även det som att Don var tämligen rak på sak med att beslutet aldrig varit fattat men att väg två varit hetast fram tills för ca sex veckor sedan då förutsättningarna för att få attraktiva villkor med någon form av att långsiktigt skuldinstrument kraftigt försämrats till följd av rådande världsmarknadsoro.

Flera åhörare har redan hunnit vittna om hur John var oerhört tydlig med att det inte är tal om en PP på denna kursnivå. Budskapet gick inte att misstolka och jag tror inte att någon som var på plats säger emot. Vid den stora presentationen sade man att minst förra PP-nivån (5 CAD) skulle krävas, runt middagsbordet skulle man högre än förra nivån.

...och på tal om budskap samt olikheter med förra årets besök tror jag säkert att flera läsare minns Johns onda öga till Don när han började prata lite väl detaljerat om noncorefältet Druid. Noncore har varit så gott som tabu såsom samtalsämne fram tills i somras med motiveringen att det inte är signifikant för caset. Den här gånget började John själv pladdra noncore på eget initiativ redan innan han hunnit dra tio meningar om BlackPearl runt middagsbordet och här följer läget:

John Lake: En riktig framgång. Ytterligare 5 horisontella brunnar kommer borras under Q4 utav de 10 nya licenser man ansökt om under förutsättningen att man lyckas få tag på en duglig rigg. Borr-licenserna varar i ett år.

Senlac/Reward: Två nya brunnar som varit lite av en "small discovery". Räkna med 200 fat/dag in tutti.

Fishing Lake: Nämndes ej på presentationen men på min fråga försäkrades det ifrån John att det finns utvecklingsplaner för fältet. Det kommer således inte säljas ”as is” vilket jag varit orolig för då det med de stora mängder OIP som tidigare redovisats måste vara värt att testa av fältet.

Salt Lake: Ja, det finns faktiskt ett till utöver det som såldes till CNRL för 20 MCAD. Detta ligger söder om det andra området och även här finns utvecklingsplaner. På tal om ”gamla” Salt Lake har vi muttrat en hel del över prislappen. Jacksparrow fick nu informationen att fältet egentligen skulle ha kunnat inbringa de 30 MCAD som vi till mans spekulerade i men att faciliteterna på plats helt enkelt var i för dåligt skick och att det skulle krävts en hel del arbete och investeringar för att kunna ta ut den prislappen.

San Miguel: Har varit till salu i oljekretsar i mer än ett år utan intressenter. Uppskattat värde 1-15 MCAD.

Som ni alla märker låter jag huvudfälten vara i detta första inlägg. K-Lunsen och bodastenen höll framförallt i taktpinnen under middagen när dessa diskuterades och det känns tämligen nödvändigt att stämma av faktauppgifter med dem eftersom däcksvabbare Suw då satt tillbakalutad i sin stol utan papper och penna med en öl i handen som i sann piratanda rövades ifrån General Overheads i Q4 2011.

Men ärligt alltså: "At least 18 CAD". Vad hade ni svarat oförberedda på frågan ifrån John i samma situation? Jag kan inte släppa det.